Det ska då hända mig..

Fick ett sms igår där en vän bad mig kolla en länk som hon inte kunde öppna. Länken sa sig visa en "hemlig webcam" som tyvärr inte kunde visas om man inte laddade hem senaste versionen av Flash ("tryck här för att ladda hem senaste versionen av Flash"). Då sidan såg sådär lagom jättetattig ut och hela upplägget allmänt skrek "VIRUS!" så jag laddade såklart inte hem något. Vad jag däremot gjorde var att kolla egenskaperna för länken till installationsfilen, och det gillades tydligen inte heller. Äsch. Jag borde ha varit en bättre datanörd alltså.. Hursomhelst, antog att jag inte fått något och lämnar hemmet. Drar till skolan stänger av telefonen bara för att, när jag sedan sätter på den igen, överrösas av massa sms som uppmärksammar mig på det faktum att jag skickar virus till höger och vänster på msn! Sedär. Kommer hem och möts av en fet ruta på skärmen som säger att mitt virusprogram minsann har bestämt sig för att det gått ut. Idag. Typiskt någon? Jaja. Är det någon som har någon hjälp att bistå mig med så skulle det vara vänligt i alla fall? :)

---
Eh, haha! Märks det att jag pluggat tenta, skrivit tenta, pluggat ny tenta, druckit vin och allmänt inte sovit or what?! Jag borde gå en svenskakurs eller något märker jag.

Tribute!

Fick för någon dag sedan ett 133-meddelande från mina föräldrar som är på semester i Toscana.Poängen var att de glömt stänga av telefonen när jag inte svarat, så på meddelandet fanns bara sisådär 3 minuters bakgrundsljud, men det var precis vad jag behövde! 3 minuter av mina föräldras småtjafs, fuskande och skrattande när de spelade kort på en säng i Toscana. Där fick jag min anledning att inte göra mig av med den sketna 133-tjänsten!

Tack för att ni är så goa hurni, och för att ni alltid lyckas ringa mig i fickan, aldrig tilltalar mig "Stina" innan ni testat med "Lisa" (alternativt "Lisa, mamma, Lars, Maria, nej. Stina!") och för att ni är minst lika konstiga som jag båda två. Skönt att veta var man fått allt ifrån och att den stigande förvirringen med åren bara är naturlig.

Såja. En ordentlig tribute till mina föräldrar var det. Puss på er, nu ska jag sova!

Jaha, nu kom den där negativa sidan fram igen

Jag har ett stort, stort problem som paverkar mig näst intill varenda dag faktiskt. Jag har säkert berättat om det förr, och nu berättar jag om det igen - det faktum att jag inte alls kan öppna plastpasar! Det spelar ingen roll om det är en fryspase, en soppase eller en vanlig ica-kasse, jag far bara inte upp dem! Är jag hemmavid brukar jag plocka fram en kniv och huggaupp pasen, men pa en affär blir det svarare, da brukar jag fa be andra kunder om hjälp. Förstar inte riktigt vad som är fel? Har jag dalig fästförmaga för plasten pa mina fingrar eller vad är det fragan om? Detta kanske bara later som ett dumt i-landsproblem, men det är det inte! Jag skulle ha minst lika svart med plastpasarna i vilket u-land somhelst, jag lovar. Fy!

När vi ända är inne pa ämnena "daligt" och "plast" sa kommer här dagens tips fran coachen.
- Köp aldrig dalig-kvalite-plast!
Och inte nu bara för att plastpasar av dalig kvalite är betydligt svarare att öppna, nejnej, det är langt ifran det enda! Man gör exempelvis aldrig om misstaget att köpa alltför billiga plastfickor som bara glider ur pärmen, eller plastfolie som inte lossnar fran rullen och bara gar i bitar. Usch. Nu är jag sa där negativ igen, jag vet, men jag fungerar verkligen bara inte ihop med dalig plast, sa är det bara.
--
Förresten, jag är tillbaka i Göteborg igen! Känns skönt, känns skönt. Nu ska jag bara förbereda min inför stressen över vad som komma skall, aaah..

En gang alltid

Idag har jag jobbat min sista dag! Känns sjukt skönt faktiskt, särskilt med tanke pa att jag egentligen slutade för en vecka sedan? Pa tiden att lägga av och jobba med andra ord.. Har haft en sjukt nostalgitripp ikväll i varje fall och tänkte därför passa pa att tillägna dagens lat till min nostalgikompis Shayan(, hans peugeot, Per Gessle och sommaren 2004)! Fast jag väntar fortfarande pa min smagurka, det maste jag säga. Lite besviken pa den..

Gjorde sommarens sista utgang igar och jag är nöjd trots usel avslutningsburgare och gamla strips. Usch. Sällskapet var stralande i vart fall. Nej ska jag ga och lägga mig - ge lite tid at min angest över allt ogjort att visa sig. Tjing!

Back to basics

Jag tappade som sagt min börs pa fredagskvällen, sjukt irriterande, men nu är den tillbaka. Konstigt bara det faktum att nagon hade hittat den utanför Kvantum, dvs inte alls inne pa PDOL-omradet? Förmodligen snodde nagon den av mig mitt under hakansangen, inte särskilt snällt. Korpen hade dock dragit en nitlott för jag hade inte en endaste peng i börsen om man bortser fran tva norska mynt, diverse kontokort och annat tjafs som tjuven faktiskt lämnat kvar? Rätt snällt ända. Visst, fortfarande sjukt jobbigt att behöva vänta pa ett nytt kontokort, men värre hade det helt klart kunnat vara. Fick ju tillbaka planboken i borttappat skick!

Sa: Tack snälla tjuv som lämnade tillbaka min planbok i gott skick och dubbelt tack till den vänliga tjej som hittade igen den och lämnade in den pa kvantum! (glömde ta hennes namn och nummer fran affären, äsch) Tack, tack, tack!
--
Ja, visst ja! Det var ju det jag egentligen skulle säga i det här inlägget - Jag är blond igen. Saja.

Fagel, fisk eller mittimellan?

Jag hade nästan glömt!

Mor: GISSA vad jag hittade i ampeln utanför dörrn idag när jag skulle vattna blomman?!
Stina: En fisk?
Mor: (Med stora ögon) Va? Var det du som la den där?!

- Nej, det var inte jag som la fisken i blomman (för det lag verkligen en fisk där!). En vild chansning bara? Fullt berättigad gissning ocksa för vilken fagel som helst kan ju ha lämnat den där? Eller sa kanske den regnat fran himlen? .. eller sa kom den fran kranen när morami skulle vattna, eller.. Nä-ä, det var faktiskt bara skitkonstigt. Om nagon vet nagot om denna mystiska fisk far ni gärna höra av er. Här kommer lite mugshots pa det, nu tragiskt bortgangna, lilla livet (vila i frid).

Ännu en helg har gatt

PDOL är slut igen och detta ar gick om möjligt ännu fortare än vanligt? Lyckades saklart inte med att köpa mig nagon munk (trots tre dagars tjat) men eftersom jag har denna världshalvas förmodligen bästa vänner sa fick jag mig en ända till slut - Tack Malin!

Har haft en sjukt flummig onsdagskväll (Tack hänny!), sjukt trevlig torsdagskväll hemma hos Sven, alldeles för ölrik fredagskväll - vilken i sig resulterade i en pa tok för sängliggande lördagsmorgon - och slutligen en skitrolig lördagskväll! Fastnade, trots löften till mig själv, saklart pa Kittelfjäll hela festivalen, men roligt hade jag! Oväntade och väntade möten, borttappade planböcker, ännu mer borttappade vänner, söndertrampade skor, smutsiga fötter, givmilda beundrare (haha!), gratismat, köträngsel and so on. Känns bra faktiskt. Nu ska jag bara ta igen mig till kalas i Lulea nästa helg, woho!

Sen da? Kan varken radera text, använda mig av den där lilla obetydliga enter-knappen eller säga bokstaven-som-kommer-före-ä nowadays. Det visade sig att min dator inte alls var nagot stort fan av loka. Just typiskt va? Men det ordnar sig, det brukar det göra.. Tjing, tjing!

Detta kan ju bara inte vara sant

Alltså vad har jag egentligen gjort för att förtjäna det här!? Först gårdagens plattfall, sen lyckas jag (precis hur är ett mysterium) låsa in kassanyckeln i kassan. För att inte tala om den andra nyckeln jag låst in här på jobbet, den till mitt skåp. Ett skåp där man måste ha nyckeln för att ens kunna låsa! De måste ju tycka jag är helt knäpp på det här stället. På grund av min fruktansvärda klantighet har jag dessutom satt upp lappar likt den på bilden för att skydda mitt huvud från smällar. Det bättrar ju säkert på mina arbetskamraters bild av mig, eller vad tror ni?
---
Ah, visst ja. Jag lyckades såklart ställa klockan en timma fel imorse också.

Resultatet var en blöt och hungrig stina

En liten mobilbild på efterdyningarna av mitt fall igår. Det gula är äggula, det vita är ett saltkar och resten är på ett ungefär ett ganska blött golv. (Fast där hade jag såklart redan legat och torkat upp det värsta.)
Mysigt? Framförallt väldigt typiskt.

Lyckligt utvald?

Det finns vissa människor som ständigt råkar ut för de mest otroliga sakerna. Sådana saker som inte ofta, eller aldrig, händer vanliga människor.

- Oturligt nog är jag en av dem.

Jag har tidigare berättat om vissa av de konstiga situationer jag hamnat i och det finns så många fler som jag aldrig sagt något om. Idag skedde ett praktexempel:

Hade stekt mig själv ett ägg på jobbet, lite belöning då jag just skurat klart hela golvet, och var just på väg att sätta mig i restaurangen för att äta. Då händer det. Jag lyckas halka på en blöt fläck på golvet, vilket i sig inte är särskilt konstigt egentligen? Håller hårt som satan i saltet och tallriken, men ägget flyger såklart åt helvete, på min väg mot golvet. Lyckas i landningen slå armbågen eller whatever i skurhinken vilket resulterar i att hälften av vattnet flyger rätt in i mitt ansikte (läs: mun och öga) och andra hälften ner på golvet, där jag just landat. (Med andra ord över hela mig och mina kläder.) Så där fick jag alltså sedan sitta, utan ägg att äta (det hittade jag senare i köket dit jag tydligen kastat iväg det när jag föll), med sjöblött hår och kläder och en smak av äckelskurvatten i munnen. Kul! Lyckades dock styra upp kalaset rätt bra tycker jag. Tog bilen direkt hem för ett 5min-ombyte, hårband över skurhinkshåret och så iväg ut på 1906. - Så fick man något gjort denna kväll också. Inte lika kul dock att jag börjar jobba igen på 5.5h..

Någon som råkat ut för något liknande?

Tjing

Sådan mor, sådan dotter?

Jag vet att jag är väldigt lik min mor, men det här börjar nästan bli lite löjligt. Tänkte att det åtminstone nått sin höjdpunkt den gången då min mor stod på scen för att presentera röstningsresultaten i Piteå-Tidningens talangjakt. Jag stod i publiken och brevid mig en okänd människa som tittade lite underligt på mig ett tag för att sedan kläcka ur sig:
"Det är din mamma som står på scen va?" Efter en lite förvånad nick från min sida fortsatte mänskan:
"Det syns."
Trodde inte det skulle bli värre än så, men det går tydligen bara utför. Får varje dag på jobbet i genomsnitt två kommentarer i stil med:
"Du måste vara en Lundqvist!" eller "Marias dotter, visst?!" Alltid av olika människor. Visst, jag tycker om min mor och har inget emot att vara lik henne, men jag vill se ut som mig själv!


Här är jag


Här är söta mamma,i min balklänning för övrigt..


.. så här är jag i den. Är vi verkligen så lika?!

Än en gång, tack!

Jag är så trött i hjärnan så det existerar inte! But, but. Livet är ändå sjukt roligt tack vare Johannas nyheter igår. Satan, du gjorde min vecka alltså, haha, den ska jag leva på ett tag.
--

Hm. Den 7 juni kom jag hemhem till Piteå för sommaren och min väska ligger fortfarande ouppackad på mitt golv. Eller tja "ouppackad", för hälften av grejerna ligger utslängda över rummet. Det måste ju nästan räknas som att de är uppackade? Kanske? Hursomhelst dåligt Stina. Dåligt.

Avfall och kolsyra

Min far är en sådan där som får idéer. Den senaste fick han i takt med våran "minirenovering" av köket (vilket är en egen historia bara det.)Hursomhelst hittade han en annons om en avfallskvarn en dag och tyckte att det lät som en lustig idé. Resultatet blev av vi nu är en av tre pitebor som kan mala ner all skit direkt i avloppet. (Ja, det var han som övertalade de andra två.) Jag och min mor är lite skeptiska - vi har inte lust att förlora en arm eller två i den där apparaten faktiskt, men det blir nog finfint. Kolsyrat vatten direkt ur kranen har vi också nowadays. Lustiga saker de hittar på..

Men det här var inte roligt. Hejdå!

Grattis!

Idag är det ingen vanlig dag, för idag är det Marcus födelsedag! Hurra, hurra, hurra!

Skittråkigt att inte jag också kunde komma och hälsa på, men så går det.. En Bamsekram får han i alla fall som synes:

Jag är nöjd

Sex and the City, åh! 45 minuters orgie i mode (kläder, åh fina fina kläder!), en timmas djupdyk och så 40 minuters happy endings. Såklart! Och det är så det ska vara. Mycket nöjd med kvällen måste jag säga, mycket nöjd.

--
Någon som har ett tips på hur man tillagar ägg utan spis förresten? Är inte riktigt bekväm med microägg alltså, och ugn känns inte riktigt rätt.. Funderar på att slå ett slag för vattenkokaren!

Tjao

Bokat!

Jag ska till Östergötland! Mer precist till Tranås faktiskt, eller var det ännu mer precist Ydre? Nej herregud, jag har alldeles för dåligt minne för att sitta och chansa. Neråt ska jag i varje fall från den tredje till den sjätte juli för att hälsa på min vän Alfred. Sjukt roligt! Enligt Min bokning ska jag en sväng förbi världsmetropolen Gnarp på vägen också för en titt hemma hos Johanna, min vän och vapendragare. Sjuuuuuuuukt roligt! Sjukt, sjukt, sjukt roligt!

Siija soon med andra ord darlings!
--

Haha! Läste just igenom mitt gnarplänkande igen och hittade bästa meningen ever:

"I Gnarp finns två bensinstationer, mataffär, vandrarhem, golfbana, camping och en bankomat."

.. jag kommer älska stället!

Ett namn säger mer än tusen ord.. Eller?

Min mor är inte precis den värsta sportnörden jag känner, men hon vet hur man skriker ut både lycka och olycka vid olika sportevenemang. Då hon är på väg till Portugal fick jag aldrig höra henne i soffan brevid mig ikväll men efter Sveriges mål fick jag ett sms av henne. I smset stod ett ord och inget mer, men det sa mig en hel del vad hon kände i den stunden. Jag citerar:

"Zlatan"

Inget utropstecken, ingen punkt, ingenting. Min mor är en mästare på att smsa sina känslor helt enkelt.

Fan, fan, fan..

.. Ok, inte för att jag riktigt trodde till hundra procent på Sverige denna match, det måste jag erkänna (sorry grabbar), men det är ändå sjukt, sjukt, sjukt irriterade med mål i baken med en minut kvar av tilläggstiden. Sånt är bara jävligt.

Fan.

.. och helt utan kaffe

Alltså fy satan vad jag sprungit idag! Upp och ner och upp igen för trappor, serverat och dukat av. Om inte denna dag var ett träningspass så vettefan vad som är. Man behöver inte spela golf för att få motion på mitt jobb i alla fall, så mycket är klart.

På tal om träningspass så finns det en sak jag fullkomligt älskar med denna stan och det är det faktum att jag kan göra vad jag vill här. Sjukt med energi och massor av stigar i skogen att ta ut den på, massor med vikter på mitt gym, mm..

But, but. Har inget mer att tillägga förutom att jag ska sova nu, därför är det min plan.

--
Jo. Zlatan i all ära, men Petter Hanssons knäspark satt ändå där den skulle! Kärlek till er!

En särdeles oskyldig lokaltidning

Såhär tillbaka i Piteå igen så blev det plötsligt än en gång så väldigt påtagligt hur liten stan är. Eftersom min kära moder jobbar på stans lokaltidning, Piteå-Tidningen, så har jag tänkt dra några rubriker från den idag. Rubriker som till och med hon skrattade åt idag.

Dagens nyhet i:
Boden - "Rökutveckling i skorsten"
Luleå - "Kvinna knuffad ner i vattnet"
Piteå - "Dam med rullator föll i trappan"
Piteå - "Sönderslagna fönster på Strömbackaskolan"
Kiruna - "Kerstin Nildén"
Arvidsjaur - "Mötte vårens första humla"

Ja, vad ska man säga? Förstår ni nu varför jag alltid läser Piteå-Tidningen när jag kommer hem, men fortfarande inte skaffat mig Göteborgsposten? Jag menar, vem är inte intresserad av Kerstin Nildéns intressen och bostadsorter? För att inte tala om makarna Wikströms möte med en förirrad humla i hallen? Länge leve lokaltidningarna säger jag!

Avslutar med ännu ett bevis på skillnaden mellan att vara i Göteborg och uppe i norr:

Kiruna/Gällivare
"Den som trodde att det varma vädret var här för att stanna trodde fel. Idag fick invånarna i Gällivare och Kiruna med omnejd byta ut sommarkläderna mot betydligt varmare plagg. En centimeter nysnö föll under morgonen och termometern visade på minusgrader, enligt NSD."

Tjing, tjing!

My strenghts and weaknesses

Alla (ja, för varenda kotte har en facebook nowadays så läs definitivt alla) får väl sådana där fina facebookmail från den fina tjänasten Compare People lite då och då? Det får i varje fall jag och på senaste tiden måste jag säga att det fått mig att fundera en del. Hur ska man egentligen tolka det då man ideligen får höra att ens största svagheter är:

- Most useful
- Person who can drink the most
- Most athletic

Visst, vältränad skulle jag väl inte precis kalla mig själv nuförtiden och man skulle väl kunna kalla mig rätt lättpåverkad, men hallå! Most useful, är jag verkligen så oanvändbar?! Jag måste börja pusha på mina egna styrkor här förstår jag.. Hitta på något vettigt att vara bra på! För att dra det hela steget för långt så ska jag dessutom tillägga att en av mina styrkor enligt mina facebookvänner är:

- Most absentee

Hur ska jag tolka Den egentligen?! Det ser ut att gå bra för mig med andra ord! :) Jag får glädja mig åt att ni åtminstone tycker jag är most outgoing och happiest också, för det kan väl aldrig vara dåligt?

Nej, nu ska jag avsluta detta meningslösa inlägg och hitta på något vettigt att göra dessa sista minuter av min "födelsedag".

Tjing tjong!

Idag är det ingen vanlig dag! .. Eller?

.. Det kan man fråga sig. Om man vänder sig till min släkt och familj så är det absolut ingen vanlig dag i alla fall, för idag är dagen då Stina minsann bjudit på tårta och kakor och fått presenter. Frukost på sängen förtjänar alla på sin födelsedag så jag bytte helt sonika från den 5 juni till den 8 juni för mina piteåbekanta. Bra jobbat Stina, bra jobbat.

Fick världens kanske bästa present idag vilket i sig ökar på hela den här "ingen vanlig dag"-grejen. Min mestaste pyssligaste vän har knåpat ihop ett fotoalbum/minnesalbum till mig! Inte bara bilder alltså utan citat från mina vänner och små anekdoter och texter också. Asfint.. Malin, du är bara bäst. Tror du fick min arma moder att fälla en tår eller två när hon såg presenten också, inte för att det egentligen säger så mycket? Mer presenter kastade på mig också varav den näst bästa nog var min mixerstav! Fatta roliga saker jag ska göra med den alltså..

Tamta-tam

Citat på tal om eventuella framtida barn och dess längd:

- Men hallå, det spelar väl ingen roll hur långa de är?! .. Så länge de är snygga.

Nice one!

---
Ännu en kväll i goda vänners lag. Helt sjukt hur många fina människor det finns här i världen alltså? Tittar upp varje dag och inser att jag runtomkring mig har mina i snitt tjugo närmaste vänner mig nästan varje dag. Flytta till denna stad var nog bland det bästa jag gjort i mitt liv tror jag. Det behövde jag!

--
Förresten. Hur skulle ni reagera om någon sa:

- Får jag komma inom dig en stund?

Jag vet inte, men jag tycker det låter helknäppt! Ok, inte i stil med den kommentaren CJ fick, men jag skulle nog bli skraj om någon kom och sa så till mig.. "inom mig" Nej, usch. De där skåningarna är allt bra konstiga alltså..

Sedär!

Lisa-Lina-Stina på ävertyr i Oslo! Lyckades såklart fastna på en bild när vi ändå var igång vilket i sig är ganska otroligt nu när jag tänker efter med tanke på hur kort stund vi var inne på stället? Som jag minns det hoppade vi in på dansgolvet, Lisa gjorde den för kvällen obligatoriska snubblingen och sen sprang vi ut igen? Vad hände där?

Men det där var i helgen. Ikväll är det ikväll och jag har sett komiker! Betnér var rolig, det var de andra med.

"Ta din säng och gå! .... Ligg!"
"och då såg jag.. Myggan satt på en miniponny!"
"Äpplet faller uppifrån.. Äpplet faller från höger!"

Jaa, det var roligt! Nu ska jag sova. Tjing!

5 juni goes 8 juni

För de jag inte redan sagt det till så har jag härmed förflyttat min födelsedag från den 5 juni till den 8 juni! Så, då vet ni med andra ord när ni ska gratulera mig, när ni ska baka min tårta samt vilken dag ni ska ge mig frukost på sängen. Perfect! Vad gäller mina glada göteborgsvänner så är det fullt tillåtet att för en stund glömma bort när min riktiga födelsedag är (8 juni) och tro att den utspelar sig den 5 juni istället för denna gång. Jag vill ha tårta i Båstad!

Så, det var allt för mig denna kväll. Nu ska jag sova och drömma om konglomerat, isälvssediment, vektorer och moment. (oh, nästan ett rim på den va?)

Tjing tjong sålänge!

Spontanresa till Oslo!

Efter ett sjukt spontant samtal i torsdags bestämde jag, Lisa och Lina oss för att sticka till Oslo i lördags. Där får man för att man inte kan säga "Nej" om folk frågar för fort. Men jag klagar inte, jag hade ett sjukt trevligt dygn! Resan genomsyrades av snubblande och allmän spontanitet då vi inte alls hade någon koll på varken var vi var, var vi skulle, var vi bodde, vad som hände eller var Linas väska egentligen tog vägen? Väskan hittade vi dock efter några timmars superletande (tack eniro.se, tack eniro. no, tack Facebook!) och oss själva hittade vi som tur var hemma imorse. Några höjdpunkter:

Citat Lisa 1 (i en porttelefon tänkt till hennes svenska vänner):
Norsk röst: hallå?
Lisa: Hej!
Norsk röst: Vem är det?
Lisa: Lisa!
Norsk röst: Aha! (öppnar dörren åt oss och säger till sitt sällskap) Det var Lisa!

Citat Lisa 2 (skum taxiresa i skum taxi med ännu skummare mänskor): Ja, alltså Vi har faktiskt betalat. Sjukt dåligt av dem därbak. Hallå? Kan ni inte släppa ut oss först så får vi som betalat gå ut?

Citat Stina/Lina/Lisa:
Stina (pekar på gröten): Men hallå, vi har ju inget att ha på den där?
Lina: .. jag fattar inte?
Stina: Ja, vad ska vi äta till den där? (pekar på gröten igen)
Lina: .. Alltså.. Jag fattar ingenting?
Lisa: Men vad ska ni äta till gröten egentligen?
Lina: .. ??.. Äh, jag förstår inte vad ni pratar om..

Ja, mer svenskar än norrmän såg vi och rusståget lyckades vi missa på något höger, men det må vara! Det var astrevligt i alla fall!

En alldeles för tidig morgon..

Stinas lathet slår till igen! Lämnas plötsligt med alldeles för mycket tid på morgonen bara för det. Låter det konstigt? Det är det inte.

Idag, närmare bestämt på en timma, åker jag iväg på georesa. Enligt vad jag hört bland det roligaste man kan hitta på såhär i skoltider. Förväntningar! Titta på berg och stenar och sand och tjosan, låter det inte trevligt så säg?

Guess what? Jag har blivit förkyld. Igen. Lösningen till detta problem är dock rätt simpel - jag ska sluta sova. Eller kanske börja sova ordentligt? Det spelar nog egentligen inte någon roll sålänge jag inte blandar de tu, för det brukar vara då som saker och ting går åt skogen.. Hursomhelst. Inatt körde jag mer på det första alternativet än det andra och nu är hela jag i olag. Mer än vanligt faktiskt? Någon dag framöver här ska jag ägna åt att hitta igen mig själv, det låter som en bra sak att göra faktiskt.

Nej! Nu ska jag se till att packa ner de sista bortglömda grejerna och sen ta mitt pick och pack och vandra mot skolan.

Tjing tjong!

I hate to say I told you so

.. Men det gjorde jag faktiskt. Det började snöa dagen efter att jag lämnade stan och började tina dagen jag kom tillbaka. Idag var det vårväder och jag klagar inte!

Nytt sedan sist

1: Idag har jag seriöst gjort årets kap! Hamnade lite spontant på bokrean och ungefär nu inser jag att jag gjorde en massa kap då böckerna bara kostade 30 kr styck. Hursomhelst, det kap jag vill trycka lite extra på är den av mina nya böcker som heter "En överlevnadsdagbok". Nu är det inte något slags guide för borttappade själar i skogen, utan faktiskt en 122 sidor lång fabel. Lite mer precis är det en dagbok skriven av en tiger - blir det bättre än så? Citerar:

3 maj. Har börjat skriva dagbok. Tänker skriva varje dag, för att om möjligt komma till rätt med ett och annat.
...

4 maj. Strålande sol, inte ett moln. Underbart! Slet halsen av en antilop. Ligger i gräset och spinner och slicker mig om tassarna.
...
10 maj. Skrev inget igår, inget särskilt hände. Inget särskilt idag heller. Bara väldigt varmt och fuktigt.

- Ja, det blir inte bättre än så helt enkelt!


2. Mitt rum är vitt! Alldeles jättevitt och vitt har aldrig förr varit så fint. Vem påstod att gult inte var fult? Den personen hade fel. Den personen kan inte ha varit in i mitt rum.


3: Min allra käraste syster kommer nästnästa torsdag! Hon är tillsvidare förlåten för sina mörda-stina-drömmar. Tillsvidare..

Det här med sanndrömmar..

Jag fick ett sms av min syster idag. Utdrag::

"Jag drömde att jag splattermördade dig inatt, väldigt detaljerat. FÖRLÅT!"

Någon som har lust att säga hur jag ska tolka det?! Hålla mig undan syrsan känns ju inte så jätteroligt, men det faktum att den mer detaljerade beskrivningen jag fick av henne lite senare innehöll saker som "sen gröpte någon ur dina inälvor med en plastspade" och att hon, som hon sa, var fullt medveten om sina handlingar hela tiden, gör mig lite orolig faktiskt. Kanske får ta och börja se mig om över axeln den dagen jag hör att systrami fått tag i ett svärd helt enkelt, då det tydligen var det vapen hon använt för att mörda mig med.

Annars då? Jotack, jag har just rensat upp i mitt rum så ordentligt att jag inte lär hitta igen alla saker sen när det väl är ommålat och klart härinne. Skrivaren står i garderoben bland min skosamling och skrivbordslampan är inslängd i en annan garderob tillsammans med min tvätt. Wish me luck, jag kommer att ha hälften av grejerna borta när det är dags att plocka fram igen. På måndag bär det av i alla fall, fast SGS ringde i och för sig imorse halv åtta och talade in ett meddelande där de berättade att de minsann skulle komma och måla idag vid niotiden. Håller tummarna för att de fattade att de var 3 dagar för tidiga och inte upptäckte sitt misstag genom att kliva in genom min dörr. Skulle vara rätt tråkigt för i sådana fall låg jag och snarkade just i den stunden.

Hursomhelst! De vänliga själar som känner för att hjälpa en stackars Stina i nöd kan få komma förbi någon dag och hjälpa mig panga upp något på väggarna. Eller i fönstrena? Jag är i stort behov utav att få upp mina rullgardiner alltså..

Back in business!

Nu är jag tillbaka i Göteborg igen, and guess what?! Här är snö! Det trodde ni inte. Det trodde faktiskt inte jag heller och jag måste faktiskt erkänna att det nästan varit skönt om våren hade kommit istället. Har ändå fått min beskärda del snöhögar nu under min hemhemmavistelse, sjukt nöjd.

Insåg idag att det är en bit mellan Piteå och Göteborg, och framförallt att det är rätt jobbigt att resa mellan städerna barasådär. Även om man flyger så skiljer det ändå 7 timmar mellan att man lämnar sitt hus i norr och att man landat här i sitt hem i Göteborg. På det är det allt som allt fem transportmedelsbyten. Sex om man räknar en promenad som ett byte! Tungt också det faktum att flygbussen kör förbi korsvägen och man riktigt känner hur nära man är sitt lilla rum, men samtidigt inser det omöjliga i att bära två väskor uppför en evighetstrappa. Fast det är väl i och för sig inget att klaga på om man ser till alternativen - 18 h tågresa känns inte sådär superlockande..

Men nu ska jag sluta gnälla, imorgon är det fredag!

01:25

Vad är det egentligen med klockslaget 01:25? Fattar inte alls varför, men det är det klockslag som jag stöter på oftast och med oftast menar jag ofta. Mest hela tiden faktiskt? Om det inte handlar om att jag ser det på min dator/telefon så står det skrivet i taket (har en sådan väckarklocka som lyser i taket) eller så skickar någon vänlig själ mig ett sms eller ringer just denna tidpunkt. Sjukt skumt, eller egentligen inte för förmodligen inbillar jag mig bara att jag ser dessa siffror oftare än andra, men ändå. Känns sjukt skumt i alla fall.

Ett påsklov

Första veckan hemma gick sjukt sakta men den andra har bokstavligen flugit iväg! Snart är jag tillbaka i Göteborg igen och till ett snöigt sådant dessutom. Oväntat! Fast blir det som det brukar så försvinner såklart snön lagom till på torsdag.. Tur att jag fått min beskärda del snö här hemma! Jag har några "tio-i-topp", som i och för sig inte är tio saker, från min hemmavistelse.

1.
Snööö! Högar av snö! Flingor av snö! Snö vart man än ser och vart man än går!

2.
Dialog mellan farmor och Lisa på tal om att farmor vill ha "nåt nytt i sitt liv!"
L: Men du vill inte gå med i någon sådan förening då..?
F: HAHAHA! (gapskratt) Förening?! Nejnej, sånt är ju för gammeltanter!!
- Här ska dock tilläggas att farmor bara behöver öppna käften för att man ska få sig ett citat värt nämnas. Satan vilken lustig tant jag har till farmor alltså.

3:
Hannas bil - och Hanna för den delen! Inte många lyckas köra genom Piteå bara för att när man kommer fram märka att man kört med sin cykelnyckel hela vägen. Och sedan testa husnyckeln och köra lika bra. Och sedan dra ut nyckeln och fortsätta köra med nyckelknippan i handen.

4:
Kommentar av min mor på tal om ingenting.
M: .. Alltså jag har hört att det ska bli olagligt det här med fildelning..

5:
Backmans mitt-i-natten-samtal/morgonsamtal i fyllan och villan! Man kan inte ens tycka illa om honom en tisdagsmorgon klockan 05:30, bra jobbat!

6:
En halvtimmes kö till Pentryt på påskafton! (Man behöver nog vara Pitebo för att förstå det hysteriskt roliga i det här) Men vad ska man göra när det finns tre uteställen och två av dem är ointagliga?

7:
Lisa och Svens våffelbak idag! Inte lätt att bli gladare än efter en våffel-surprise!

Askul att träffa (nästan) alla igen, det gör vi om någon gång! En omgång palt har jag lyckats med också, not bad at all. Men nu kommer jag inte ihåg nåt med och är på tok för trött i hjärnan för det här.

Tjing tjong!

Snö och snö, snöa

Alltså satan vad jag älskar snö!! Hur ska jag någonsin kunna överleva utan dessa vintrar? Det finns knappt bättre än när solen skiner, 0+ grader ute och vitt överallt. Högar med snö, var man än tittar plogkanter vid vägen. Ut och gå med mössa och vantar, kalla kinder. Göteborg är en fin stad men inte mycket slår mitt hemhem när det kommer till riktiga vintrar. Jag kommer alltid vilja ha en årstid med snö i dirivor men jag kommer inte vilja bo häruppe resten av mitt liv. Vad ska jag göra?

--
(Jo, ett litet ps på hur fruktansvärt fult ordet "snö" är när man skrivit det alltför många gånger på kort tid. Usch. Snö, snö, snö.)

Klipp, klipp, klipp

-Jag bryr mig verkligen inte om mitt hår.

Så skulle jag kunna säga i alla fall, fast någonstans så skulle det faktiskt vara en lögn. Sanningen är att jag inte bryr mig om hur det ser ut egentligen; "snyggt", "coolt", roligt, vanligt eller bara konstigt. Spelar ingen roll! Allt jag vill är att det ska se annorlunda ut från gång till gång. Jag blir som alltid så less, jag vill se nya saker! Sanningen att säga så handlar det väl lite om att jag inte har särskilt stor lust att betala sisådär 1200 kr fem gånger per år för något som inte ens syns? Nej, synas ska det göra och ordentligt ska det vara, därför har jag hittat upp min favoritfrisör och henne har jag banne mig inte tänkt lämna i första taget! Hon är alltså tjejen som under de senaste 3.5 åren lyckats klippa/färga mitt hår med i snitt 2-3 månaders mellanrum och aldrig gjort en frisyr lik en annan. Jag gillar det!

Jag har faktiskt en anledning till att jag skrev hela det där stycket ovan också. Nämligen så att jag klippte av mig mitt hår idag! Har haft kort hår tidigare, men har som alltid sagt att jag måste ha riktigt kort någon gång. Ok, det är inte riktigt, riktigt kort nu, men på vissa ställen är det banne mig inte långt i alla fall! Hursomhelst. Kortkort, svart samt grönt hår är nog bland det enda jag inte inte testat än så det var väl dags. (Dock inte alla samtidigt). Roligt är att Sofia faktiskt frågade mig när vi började om jag hde tänkt mig något speciellt varav jag svarar "Njä, kanske inte vill klippa så kort idag". Hon lyckas missa det där lilla ordet inte och utbrister "Vill du det??" med en överlycklig min. Vem är jag att säga nej i den situationen?! Jag svarar helt enkelt "Tjaa, okejdå!" sen var det klippt.

--
Fast jag gör lite ändring här på en gång tror jag. Mitt hår brukar liksom bli som det blir efter ett tag hursomhelst = samma "som vanligt". Det är i alla fall så jag upplever det? Kanske därför jag blir uttråkad så fort också. Här kommer smakprov hursomhelst. (Visst är det bra att jag kapat huvudena på de flesta också? I know)

Det där såg ju för övrigt inte alls så spännande ut. Jag är inte så duktig på att vara med på kort!

Tom i hjärnan

Nej. Tre försök till start på ett nytt inlägg men av vett att säga. Slut på inspiration! Min hjärna verkligen bara självdör så fort jag lämnar skolan, det är helt galet. Hälsade på min syster i uppsala för ett tag sedan och fann mig själv på väg att somna mitt i restaurangen klockan åtta. Då är det ju bara sjukt..

Imorgon ska jag klippa mig, det gör mig glad. Kanske till och med hinner med en vända på stan för en gångs skull! (sjukt roligt bara det faktum att jag bor i Göteborg men kommer hem till Piteå för att handla. Jag har verkligen inte mycket tid därborta!) Nu är det bara att hålla tummarna för att mitt visa-kort vill vara min kompis imorgon, annars kan det bli problem i paradiset när jag ska betala för mig.. Men det är morgondagens problem! Nu ska jag lägga mig och sova bort ännu en natt. Se en film!

Tjing tjong!

Förvirrat

Man skulle väl kunna säga att min normaltillstånd skulle kunna beskrivas som hyffsat förvirrad. Det skulle nog stämma ganska bra sådär i allmänhet tror jag? Frågan är hur jag då ska förklara mitt tillstånd just nu. Denna tentavecka har verkligen mördat min hjärna och ändå är vi bara inne på dag tre! Dåligt, dåligt.. Några exempel på lyckade saker jag gjort:

• Jag och två vänner från Piteå handlade sushi på stan för att ta hem och äta hos dem i Högsbo. Jag hoppar av på Chalmers och sisådär 5 steg utanför bussen inser jag att jag håller sushin, som mina vänner skulle ta med sig, i min högra hand. Springer tillbaka, lyckas öppna bussdörren, lämnar av sushin och försöker ta mig ut igen. Icket! Bussen kör iväg och jag måste gå från nästa hållplats.
• Samma kväll ska jag gå från mig till Chalmers för att hoppa på bussen igen. Efter nästan tio minuters gång i nerförsbacke inser jag att jag glömt min alkohol hemma. Redan sen som jag är måste jag springa uppför backen igen och sedan tillbaka till hållplatsen där jag möts av ett vackert "buss 16 - 23 minuter". Bara att sitta fint och vänta då.. Det här med kollektivtrafik är verkligen inte min grej alltså.
• Skulle och träna häromdagen men väl inne på fysiken inåg jag att jag tappat bort min plånbok! Får träna i alla fall och springer sedan till skolan för att leta upp den, men väl framme inser jag att jag inte kommer in i skolan eftersom mitt passerkort ligger i den borttappade börsen. Typiskt. Lyckas dock bli insläppt efter ett tag och springer sedan ner till Verum för att leta. Där möts jag av mina matteböcker som jag uppenbarligen glömt tidigare på dagen (tur eftersom det är tentavecka och jag skulle hem och läsa). Stoppar ner böckerna i väskan och inser då att min plånbok inte alls är borttappad - den ligger i väskan! Glad och lycklig springer jag därifrån bara för att en kvart senare inse att jag glömt mina vantar kvar i skolan när jag letade plånboken..

Typ några saker så. Äsch, det är faktiskt asjobbigt när man märker att man helt tappat kollen.
Nej. Klockan är alldeles för mycket nu och jag ska upp tidigt imorgon! Godnatt!

Jag vill, jag kan, jag ska!

Jag tycker verkligen inte om att prata inför folk. Eller egentligen är inte problemet att jag inte tycker om det utan snarare att någon del av min hjärna har fått för sig att jag inte ska kunna. Alla som känner mig det minsta vet att jag snarare har för svårt för att hålla tyst än att hålla låda (vilket jag för övrigt alldeles nyss fick veta att det betydde att man pratade. Trodde det var när man inte pratade alls. Typ, stänga in pratet i lådan eller nåt?) i vanliga fall, men när jag ställer mig inför en folksamling så börjar mitt hjärta slå i hundranittio vilket i sin tur gör den där lite detaljer med att andas en aning klurig. Slutar allt som oftast med att jag står där inför alla och hyverventilerar, utan att få ut ett ord mellan andetagen. Jobbigt. Fast nu ska jag inte gnälla faktiskt. Jag blir så arg på mig själv när jag inte kan saker så då tvingar jag mig själv att göra det istället! Skitsmart. Jag överlever faktiskt en redovisning nuförtiden. Med andra ord så ska jag sluta sitta här och komma på vad det egentligen är jag ska säga imorgon klockan 0840. Usch!
---

Och till morami! "Jag vill, jag kan, jag ska!" - visst?!

Ludd, ludd och ludd.. - en ensam dag

Säg mig, är det inte så att luddiga tröjor ska sluta ludda när man tvättar dem? Det har jag för mig. Det är fel. Tokjävla fel faktiskt! Jag fick en kofta av min kära mor när jag var hemhemma häromsistens och den var fin så jag använde den. (Annat hade ju varit dumt.) Men så blev den såklart smutsig och jag slängde den i tvätten. Imorse kom jag på att jag skulle använda tröjan igen så jag satte på mig den och gick ut genom dörren. Förstår ni vilken chock jag fick när jag kom till skolan och halva koftan hade luddat fast sig på tröjan under?! Seriöst, halva dess volym måste ha försvunnit på de tio minuterna det tar att gå mellan mig och skolan. Sick. Folk med mörka kläder har inte vågat röra mig på hela dagen av rädsla för att bli nedluddade (vilket i sig var en jävla miss då vi fick stå och vänta 45 minuter utanför ett namnsdagskalas = snorkallt..). Nu tror ni säkert att jag överdriver här, men det gör jag faktiskt inte! Det har flugit ludd om mig hela dagen. ... . Åh, tror inte inte att jag överdriver så lär ni ju tycka jag är knäpp i alla fall. Jag har ändå lyckats klämma in 22 rader i det här inlägget som bara handlar om ludd..

Bra jobbat Stina. Igen.

Hur man vet att man är för trött i hjärnan

Satt nyss och knåpade ihop ett fint litet mail å SNOKs vägnar. Lite info, lite inbjudning och så en bifogad adresslista.
- Trodde jag! Varför är jag ens förvånad att jag, efter att ha bett alla titta igenom den bifogade listan, helt glömt av att lägga in den i mailet! Ja, hursomhelst. Jag gör såklart om mailet och skriver in en liten ursäkt för att jag glömt bifoga filen, sen så mailar jag iväg skiten igen. Tio minuter senare inser jag - Jag har för helvete glömt bifoga listan igen! Sjukt, sjukt, sjukt typiskt mig och alla får plötsligt tre likadana mail i sin inkorg, varav två har ordentliga ursäkter för min förvirrighet. Kanske dags att skärpa sig? Kanske dags att sova..? Till råga på allt tittar jag på klockan där vid tio i åtta och inser att jag har tio minuter på mig att stänga ner allt, hämta saker och ta mig till fysiken för mitt planerade yoga-pass. Typiskt. Jag tar igen den imorgon istället.

Oj!

"Hej" på brasilianska är "oi". Det är lite lustigt tycker jag, särskilt när man är i Brasilien och hälsar på. Eftersom jag är en sådan där typ som har en förmåga att tappa saker/göra bort mig/glömma etc så måste brasilianarna ha tyckt att jag var en väldans trevlig typ som gick omkring och hälsade på allt och alla hela tiden.

Diverse ingentingande

Jag köpte mango idag. Satan vilka mangosar också! De var seriöst det största jag sett sen jag konfirmerade mig. Usch, men jag är nöjd, jag gillar mango. Konstigt, en sån där sak jag växt in i att tycka om för det var inget jag köpte förr. Men nu blev det här skittråkigt.

Berättade tidigare att jag varit i Linköping på Valla Saucer Rennen, så nu tänkte jag tillägga att jag faktiskt har några bilder därifrån också om någon är nyfiken.


On our way! Trevligare bilresa får man banne mig leta efter.


Idolbild från utanför Kårallen i Linköping. Galen torsdagskväll..

Om ni vill se fler bilder så finns de här.


Jaha, nu har jag inte så mycket mer att informera om faktiskt. Antingen händer det för lite i mitt liv eller så mycket att inget verkar nog spännande för inget sticker ut när allt är spännande hela tiden! .. Ja.. Eller så kommer jag bara inte på något roligt just nu.
Vi drar slutsatsen att jag är tråkig och så glömmer vi det här.

Nej, jag vet bara inte när jag ska sluta. Imorgon ska jag börja i alla fall, alltid något. Min kära vän Julio och jag ska slåss (läs: gå på A-box på fysiken) Det blir spännande! Något måste jag ju göra nu när jag missade klättringen idag. Tråkigt.

(Märk väl hur jag droppar länkar och fina bilder här och där. Be proud!)

Var tog vintern vägen..?

Jag börjar undra om Göteborg har glömt bort att man ska ha en tid för vinter där någonstans mellan december och mars. Kommer ni ihåg gott folk? Snö, vitt, minusgrader och inga gröna gräsmattor? På något sätt har hela stan bara hoppat över den där delen. Nej usch, om man nu får säga så. Häromdagen gick jag på en promenad runt skolan med bara tröjan på och inte frös jag för det! Något är galet..

Tacka vet jag gamla goda Piteå, här vet man hur det ska va! Snösnösnö i högar och kallt om man glömmer mössan hemma. Kom ihåg vintern nu till nästa år Göteborg, annars blir det bakläxa.

"Peter från L'easy" ?

Alltså, det här med Peter från L'easy.. Anställer de bara människor som heter "Peter" eller vad är det frågan om? I så fall är väl det någon slags diskriminering kan man tycka. Är det så att alla på l'easy inte heter just "Peter" så måste det ju också vara galet, för det måste ju betyda att folk omkring och ljuger om sitt namn? Nej. Jag fattar ingenting. Det är verkligen jättekonstigt..

Ännu ett sånt där intetsägande, ostrukturerat inlägg utan mening

Jag har ett helt sjukt liv för tillfället. Det har jag. Enda gången jag är hemma är när jag sover, och inte ens då är jag riktigt med. Nej, det har blivit rätt mycket på senaste, men jag kan inte säga annat än att jag har asskoj ungefär hela tiden. Har universums (oh yes, universums) bästa människor omkring mig mest hela tiden, sick, sick, sick!

I helgen var jag i Linköping med mitt kära SNOK på Valla Saucer Rennen. Kanske några av de sjukaste dagarna ever i mitt liv, och skoj hade vi. Sjukt roligt.. Nej. Jag vet inte ens vad jag ska säga om spektaklet förutom att det var helt galet och att "det gör vi om nästa år igen!", för det gör vi! Menmen, inget gott som inte för något ont med sig som jag brukar säga. Jag är schleten som aldrig förr så Piteå, vi ses på fredag! Så blir det återuppladdning och 50års-kalas och vila, vila, vila.

Det här var jättetråkigt och jag är kanske tröttast av alla just nu, så godnatt!

Det här med smarta förpackningar

Varför lägger egentligen Willys sina skinkskivor åt fel håll i förpackningen? Det är ju jätteirriterande. Här kommer de med en skitsmart idé - tunna vikta skivor = lätta att ta upp, och så lägger de skinkbitarna åt fel håll! Så man måste liksom hursomhelst dra bort hela locket för att få ut skivorna. Jättedumt.

Fixa det Willys. På en gång.

en till

Jag har ju faktiskt glömt en punkt i min Piteå-lista. Eller den har faktiskt varit med tidigare, men här kommer den i rätt sammanhang!

Det är såhär man vet att man bor för långt borta. Alldeles på tok för långtborta.

".. i ett avlägset område", tss..

Konsten att packa rätt/lätt?

Så, nu har jag äntligen fått igen min resväska, tro det eller ej! Lyckades till och med få ner massor av saker som jag var övertygad om att de inte skulle rymmas också, not bad at all. Nu är det bara hålla tummarna för att de som tar emot väskorna på flygplatsen är snälla med mig, för den där saken lär väga en bra bit över 20 kg. Det underlättar nog inte heller att mitt handbagage både är större och väger mer än tillåtet. Nej, det är helt sjukt vad grejer man har alltså, var är världen påväg egentligen?

Åter till Sveriges framsida

Sista dagarna hemhemma och jag har så smått insett att jag snart försvinner från denna värld igen. Tillbaka till billig och snabblagad studentmat, små utrymmen och studerande. Så, jag tog tag i mig själv och bestämde mig för att utnyttja varenda liten sekund av gratismat och stort kök! Igår gjorde jag paella till middag (satan vad paella är gott!), idag smällde jag i mig kanske fem våfflor och imorgon ska jag äta majs! Okej, majs kanske inte är sådär jätteavancerat eller jättedyrt, men jag gillar faktiskt majs. Åh, vad jag gillar majs!

Det där kanske någon förstår, eller så gör ingen men det gör inget. Jag har lika roligt åt det själv ändå.
---

Till något annat! Jag var på bio igår med de av mina flickor som fortfarande är kvar i stan och det blev (som vanligt?) en lagomt förvirrad kväll. Cecilia lyckades tagga mig för fest, men efter bion hann tagget försvinna i takt med att jag glömt vinöppnade samt så smått började förstå att det enda stället som är öppet i Piteå nuförtiden är detdärställetmangickutpåinnanmanfyllde18. Ni fattar? Nähä, men det är ett sånt där ställe som det verkligen, verkligen känns jättekonstigt att gå till, så det blev inget av det. Med andra ord har mitt partajande gått bokstavligen åt skogen denna jul. Tråkigt.
- Men! Två av 2008 års hittills bästa kommentarer kläckdes igår:

1: Emilia: "Jag är så extatisk!" Detta är egentligen mest roligt på grund av det faktum att jag och Cecilia skrattade åt henne i sisådär en kvart för att det inte finns något som heter extatisk och eftersom Emilia egentligen menade exalterad, tyckte vi. Ja, förutom det faktum att det faktiskt finns något som heter extatisk och vi bara var för trötta för att tänka. Så går det.

2: "I hans trekvartingsvärld kanske det snöar!" sa Cecilia från baksätet. Det här har jag inte ens tänkt förklara, men roligt var det när hon insåg att hon pratade om två kvartingar för mycket.

Nu tycker ni att jag är skittråkig men det skiter jag i.

Ciao!

Min hemstad

Nu måste jag säga något om Piteå. Inte utav någon speciell anledning egentligen, bara för att det är staden jag bott i precis hela mitt liv, fram till att jag flyttade härifrån. Ja, en massa år har jag tillbringat i stan och ärligt talat är jag glad över det! Piteå har varit ett skitfint ställe att växa upp på, fast hela livet skulle jag nog aldrig klara här i min lilla stad hur mycket jag än gillar den.

Kuriosa: Piteå kommun har 40 961 invånare fördelat på 14 tätorter och 18 småorter. Största tätorten är Piteå med en folkmängd på 22 650 invånare. Inte illa va? Vi har 10 mil från polcirkeln, tre timmars gratis bilparkering, landets första gågata, Sveriges näst största fotbollsturnering, (ofta) flest soltimmar i Sverige(!!), världens nordligaste 36-håls golfbana och varje år en inflyttarfest för nya Pitebor. Ska jag fortsätta? Satan vilken reklam det här blev. Jag kommer från Öjebyn, en stadsdel i Piteå, och vi har världens enda Paltzeria. Yes, they keep on comin!

Det finns faktiskt fördelar med stan. Exempelvis är jag, genom att ha bott häruppe, en av få i min nyfunna bekantskapskrets som faktiskt varit ovanför Stockholm (som för övrigt INTE ligger i mitten av Sverige). Creepy. Sen ska jag innan jag börjar faktiskt påpeka att Piteå faktiskt inte är så litet som alla verkar tro. Sådeså. Större än Blekinge län om ni ville veta. (Thank you google)

--
Piteå är stället där man säger "Nu flyttar vi in till stan!" och så gör man det. Sen tar det likförbannat 30 minuter att gå in till stan från ens nya hem.

Piteå är stället där man säger "Jag ska ut i helgen!" och får svaret "Åh, vad roligt! Då ses vi ju!", för det finns bara ett ställe i taget att gå ut på. - Vilket många gånger bara är positivt!

Vi hade en pub, Karls källa, men den stängde. Lyckligtvis öppnades den igen, dock med annat namn, Kalles.

Det är staden där det står i lokaltidningen att "prata med någon anställd på tidningen när ni ser dem på stan om ni har några tips på förändringar!" .. och ingen är förvånad, för alla vet vilka som jobbar på vår kära lokaltidning.

Piteå är staden som bygger en till galleria. Dvs, de snor hälften av affärerna i den första och lämnar den halvtom. Nåja, nu har vi i alla fall två.

Det är stället där den bästa sushin finns på Kvantum. Där den enda sushin finns på Kvantum.

Piteå har en bio, Bio3an, för vi har inte SF. Det ska Piteåborna vara glada över, ty den var nära att bli nedlagt.

Piteå fick ett McDonald's för några år sedan! Det gick i konkurs nu i höstas som, om jag inte minns galet, andra restaurangen ever.

När piteåbor ska åka flyg måste vi till Luleå. Det är centrum. Dit åker piteåbor för att shoppa också. (Nåja, i Luleå finns faktiskt både flyg och minst två sushiställen)

När piteåbor ska åka tåg så måste de åka till Älvsbyn - ett ställe som är ännu mindre än piteå.

Vi har tre stycken busslinjer i stan. Förut hade vi fyra. (Linje 1, linje 2, linje 3 och linje 4.) Jag brukade åka 2an. Fast nu kanske jag ljuger för jag vet inte hur det ligger till nuförtiden förutom att det på en buss står "citylinjen" och att bussarna numer heter typ 44, vilket bara det är skitskumt eftersom det, vad jag vet, inte finns mer än tre linjer?)

Update: Piteå är stället där man säger till sina vänner "Jag var på stan idag" och får svaret:
"Va!? Det var ju jag också?" Förvånad över att man inte sprungit på varandra.
--


Nu orkar jag inte räkna saker mer, någon annan som har nåt fint med Piteå på lager? Kan dra lite kuriosa bara, om mig själv! En gång var jag ute och körde bil, ni vet en sån där "samlatankarnatur"? Min plan var att köra ut ur piteå. Jag hittade inte.

Ps1. Den sista punkten säger mer om mitt lokalsinne än om Piteå.

Ps2. För att ytterligare sänka mig själv kan jag passa på att berätta om den gången jag skulle till en vän som bodde på kvarteret brevid mig. I 17 år hade hon bott på kvarteret brevid mig.
Hennes kvarter tappade jag bort mig på.

Applause please.

Sjukt irriterande

Saker drabbar alltid mig alltså. Typiskt. Alltid typiskt! Känns som stinas ledord nowadays. Vad som är så typiskt denna gång är att jag var förutseende nog att beställa mig en resväska nu när jag var hemma. Beställde innan nyår, men då blev det nå tjosan med beställningen som inte tyckte att jag bodde på rätt postnummer och jag mailade därför min order. Här kommer det typiska in, för detta gjorde att allt blev försenat en bit vilket i sin tur gjorde att när jag idag fick min väska och såklart upptäckte att väskan de skickat var fel, så var det alldeles på tok för sent att göra något åt det. Nu måste jag pussla ihop alla mina packningar (vilket jag i och för sig hade fått göra i alla fall nu när jag tänker efter?) och får hämta hälften av grejerna hos systrami på min Uppsalatrip nästnästa helg (och ja, det innebär att jag skippar Åre denna gång. Tråkigt..) Ehm. Onödigt vetande.

Jag shoppade idag! Det var en rolig sak. Alltid roligt att shoppa loss med far min, man kommer alltid hem med massa spännande saker då. Allt från skrivare, extern hårddisk och diverse kablar till pärmar och en häftapparat fick jag med mig idag och insåg rätt fort hur urbota dum jag varit. Nu ska man frakta all skit ner till Göteborg också. Schtor suck..

Liten update

Så typiskt. Gå och bli sjuk och inte hinna träffa alla man känner innan de åker tillbaka till varsitt ingenmansland. Ingenstinaland. Jag ogillar starkt detta influensavirus, det är onödigt.

Jag är lite negativ idag känner jag. Sitter och sneglar lite på mina matteböcker som ligger sisådär 40 cm till höger om mig på bordet. Lagom avstånd? Det borde vara det, men som det ser ut nu så borde jag öppna dem så jag slipper begrava mig själv i dem nästa vecka, usch. Känns dock inte särskilt motiverande när man fortfarande har en sisådär 38 graders feber och mest sitter flåsandes som en flodhäst. Helt sjukt hur all energi bara försvunnit! Några steg uppför trappan och jag sitter och stirrar in i väggen (datorn?) i tio minuter av ren utmattning. Trodde som inte på riktigt att man kan bli såhär.

Nej! Jag ser på världen från den ljusa sidan ändå! (nog för att solen hann gå ner innan jag ens stigit upp? Aja.) Jag håller på bli frisk i alla fall. Sådeså. Sen gjorde Charlotte Kalla världens lopp igår, det stärkte mitt tungjobbande hjärta. Och själ.

.. Eller så går vi in på normala saker. Jag har haft sjukt konstiga drömmar på senaste, men det var oviktigt. Vill ni se hur fina jag och mina vänner var på nyår? Lookie!



F.v. Jag, Emilia, Cecilia och Malin.
Vi är vackra som få.


BONUSBILD!
Eftersom vi var på en bautafest så hade vi ett mininyår på lördagen.



Fint! Jag tycker särskilt om Hannas mördarmin där i mitten. Hon ser inte alltid ut sådär, promise. I själva verket är hon världens snällaste människa, det syns bara inte alltid..
.. Eller så är hon verkligen sådär elak? Och så bussar jag henne på er om ni är elaka.

Gott nytt år!

Ja, det var på tiden. Idag är det den 1a januari 2008. Det har alltså gått ett helt år sedan .. förra året. Logik, någon?

Årets nyårslöften då? Jag brukar vara så dålig på de där, men Malin har ju som nästan tvingat fram löften ur mig så det är väl bara börja spotta. Så. Förutom Malins påkom (som vi håller hemligt tills vidare) så har jag lovat mig själv att aldrig mer bli trampad på. För ett och ett halvt år sedan gjorde jag ett sjukt felval i livet vilket tog mig till en punkt dit jag aldrig ville eller trodde jag skulle komma. För ett halvår sedan tog jag tag i mig själv och hoppade in på vad som ser ut att vara rätt spår igen. Känns sjukt bra faktiskt! Sen ska jag som vanligt sluta äta massa skit hela tiden. Övertyga människor om att faktiskt inte bara är oseriös utan att jag faktiskt är seriös för det mesta, även om jag uppenbarligen inte visar det så bra(?). Försöka vara en allmänt god människa borde väl vara ett bra löfte också? Tänka på andra, ja, det är en bra sak.

Så vad har hänt i år då? Nej, nu ångrar jag mig, det har jag inte ens tänkt gå in på. Jag ska ha skitkul detta år istället! Det är mitt mission från och med nu. Det, och så vara duktig i skolan. Har hört det är en bra sak också..

Jo! En sak till. Stinas tips of the year är att alltid lita på IMDB. De vet vad de snackar om. Vet inte riktigt hur det gick till men plötsligt fann jag mig själv framför I know who killed me, en fullkomligt skitkass rulle med Lindsey Lohan (vilket bara det borde ha frambringat blinkande varningsskyltar tycker man). IMDB säger 4.5, jag säger det är snällt.
Se den inte.