Back to basics

Jag tappade som sagt min börs pa fredagskvällen, sjukt irriterande, men nu är den tillbaka. Konstigt bara det faktum att nagon hade hittat den utanför Kvantum, dvs inte alls inne pa PDOL-omradet? Förmodligen snodde nagon den av mig mitt under hakansangen, inte särskilt snällt. Korpen hade dock dragit en nitlott för jag hade inte en endaste peng i börsen om man bortser fran tva norska mynt, diverse kontokort och annat tjafs som tjuven faktiskt lämnat kvar? Rätt snällt ända. Visst, fortfarande sjukt jobbigt att behöva vänta pa ett nytt kontokort, men värre hade det helt klart kunnat vara. Fick ju tillbaka planboken i borttappat skick!

Sa: Tack snälla tjuv som lämnade tillbaka min planbok i gott skick och dubbelt tack till den vänliga tjej som hittade igen den och lämnade in den pa kvantum! (glömde ta hennes namn och nummer fran affären, äsch) Tack, tack, tack!
--
Ja, visst ja! Det var ju det jag egentligen skulle säga i det här inlägget - Jag är blond igen. Saja.

Fagel, fisk eller mittimellan?

Jag hade nästan glömt!

Mor: GISSA vad jag hittade i ampeln utanför dörrn idag när jag skulle vattna blomman?!
Stina: En fisk?
Mor: (Med stora ögon) Va? Var det du som la den där?!

- Nej, det var inte jag som la fisken i blomman (för det lag verkligen en fisk där!). En vild chansning bara? Fullt berättigad gissning ocksa för vilken fagel som helst kan ju ha lämnat den där? Eller sa kanske den regnat fran himlen? .. eller sa kom den fran kranen när morami skulle vattna, eller.. Nä-ä, det var faktiskt bara skitkonstigt. Om nagon vet nagot om denna mystiska fisk far ni gärna höra av er. Här kommer lite mugshots pa det, nu tragiskt bortgangna, lilla livet (vila i frid).

Ännu en helg har gatt

PDOL är slut igen och detta ar gick om möjligt ännu fortare än vanligt? Lyckades saklart inte med att köpa mig nagon munk (trots tre dagars tjat) men eftersom jag har denna världshalvas förmodligen bästa vänner sa fick jag mig en ända till slut - Tack Malin!

Har haft en sjukt flummig onsdagskväll (Tack hänny!), sjukt trevlig torsdagskväll hemma hos Sven, alldeles för ölrik fredagskväll - vilken i sig resulterade i en pa tok för sängliggande lördagsmorgon - och slutligen en skitrolig lördagskväll! Fastnade, trots löften till mig själv, saklart pa Kittelfjäll hela festivalen, men roligt hade jag! Oväntade och väntade möten, borttappade planböcker, ännu mer borttappade vänner, söndertrampade skor, smutsiga fötter, givmilda beundrare (haha!), gratismat, köträngsel and so on. Känns bra faktiskt. Nu ska jag bara ta igen mig till kalas i Lulea nästa helg, woho!

Sen da? Kan varken radera text, använda mig av den där lilla obetydliga enter-knappen eller säga bokstaven-som-kommer-före-ä nowadays. Det visade sig att min dator inte alls var nagot stort fan av loka. Just typiskt va? Men det ordnar sig, det brukar det göra.. Tjing, tjing!

Detta kan ju bara inte vara sant

Alltså vad har jag egentligen gjort för att förtjäna det här!? Först gårdagens plattfall, sen lyckas jag (precis hur är ett mysterium) låsa in kassanyckeln i kassan. För att inte tala om den andra nyckeln jag låst in här på jobbet, den till mitt skåp. Ett skåp där man måste ha nyckeln för att ens kunna låsa! De måste ju tycka jag är helt knäpp på det här stället. På grund av min fruktansvärda klantighet har jag dessutom satt upp lappar likt den på bilden för att skydda mitt huvud från smällar. Det bättrar ju säkert på mina arbetskamraters bild av mig, eller vad tror ni?
---
Ah, visst ja. Jag lyckades såklart ställa klockan en timma fel imorse också.

Resultatet var en blöt och hungrig stina

En liten mobilbild på efterdyningarna av mitt fall igår. Det gula är äggula, det vita är ett saltkar och resten är på ett ungefär ett ganska blött golv. (Fast där hade jag såklart redan legat och torkat upp det värsta.)
Mysigt? Framförallt väldigt typiskt.

Lyckligt utvald?

Det finns vissa människor som ständigt råkar ut för de mest otroliga sakerna. Sådana saker som inte ofta, eller aldrig, händer vanliga människor.

- Oturligt nog är jag en av dem.

Jag har tidigare berättat om vissa av de konstiga situationer jag hamnat i och det finns så många fler som jag aldrig sagt något om. Idag skedde ett praktexempel:

Hade stekt mig själv ett ägg på jobbet, lite belöning då jag just skurat klart hela golvet, och var just på väg att sätta mig i restaurangen för att äta. Då händer det. Jag lyckas halka på en blöt fläck på golvet, vilket i sig inte är särskilt konstigt egentligen? Håller hårt som satan i saltet och tallriken, men ägget flyger såklart åt helvete, på min väg mot golvet. Lyckas i landningen slå armbågen eller whatever i skurhinken vilket resulterar i att hälften av vattnet flyger rätt in i mitt ansikte (läs: mun och öga) och andra hälften ner på golvet, där jag just landat. (Med andra ord över hela mig och mina kläder.) Så där fick jag alltså sedan sitta, utan ägg att äta (det hittade jag senare i köket dit jag tydligen kastat iväg det när jag föll), med sjöblött hår och kläder och en smak av äckelskurvatten i munnen. Kul! Lyckades dock styra upp kalaset rätt bra tycker jag. Tog bilen direkt hem för ett 5min-ombyte, hårband över skurhinkshåret och så iväg ut på 1906. - Så fick man något gjort denna kväll också. Inte lika kul dock att jag börjar jobba igen på 5.5h..

Någon som råkat ut för något liknande?

Tjing

Sådan mor, sådan dotter?

Jag vet att jag är väldigt lik min mor, men det här börjar nästan bli lite löjligt. Tänkte att det åtminstone nått sin höjdpunkt den gången då min mor stod på scen för att presentera röstningsresultaten i Piteå-Tidningens talangjakt. Jag stod i publiken och brevid mig en okänd människa som tittade lite underligt på mig ett tag för att sedan kläcka ur sig:
"Det är din mamma som står på scen va?" Efter en lite förvånad nick från min sida fortsatte mänskan:
"Det syns."
Trodde inte det skulle bli värre än så, men det går tydligen bara utför. Får varje dag på jobbet i genomsnitt två kommentarer i stil med:
"Du måste vara en Lundqvist!" eller "Marias dotter, visst?!" Alltid av olika människor. Visst, jag tycker om min mor och har inget emot att vara lik henne, men jag vill se ut som mig själv!


Här är jag


Här är söta mamma,i min balklänning för övrigt..


.. så här är jag i den. Är vi verkligen så lika?!