Ännu ett sådant där meningslöst inlägg om ingenting

Okej, anledningen till att jag skriver nu är faktiskt (än en gång) inte att jag har något att säga, utan bara att jag råkade sätta mig ner. Så är det.

Hursomhelst, dagens smarta idé går ut på att sluta gå in i saker. Alternativt sluta ramla på ingenting eller slå mig på dumma saker. Kanske börja titta var jag sätter mina fötter och händer och framför allt mitt huvud. Tänkte det kan ju vara bra för framtiden? Har en känsla av att jag tappat en hel del hjärnceller genom åren bara genom att slå huvudet i väggar eller golv eller skåpdörrar eller vanliga dörrar för den sakens skull. Tycker som att jag borde insett detta för länge sedan, men jag skyller på att just de tankarna suttit i de förlorade hjärncellerna. Kanske ska tilläggas att Peter tycker att min idé inte var den bästa, då han tror att om jag fortsätter som tidigare så kanske jag "slår allt tillrätta igen". Tja, man vet aldrig!

Imorgon är det dagen alla hjärtan väntat på! Eller så inte, förmodligen egentligen tvärtom? Ok, jag håller med om att det är en god idé att ge människorna en anledning att faktiskt göra något roligt och speciellt, men jag blir som rädd när sånt där går till en överdrift. När det inte längre handlar om att göra något man känner för eller ge en present till någon som betyder mycket för en, utan istället börjar handla om ännu en dag då man måste ordna allt perfekt och om man inte gör det så blir andra besvikna. Jag gör hellre något speciellt på vilken annan dag som helst, för det är sådana dagar som speciella presenter/ord/handlingar betyder som mest! När de inte förväntas..

För att dra något om just morgondagen så var vi såklart sjukt i tid med att bestämma vad vi skulle göra och boka bord på restaurang osv. Tyvärr var vi inte lika sjukt i tid med att göra vad vi planerat så det blev lite stressat idag. Gör inget!

Mitt nästa inlägg ska handla om hur sjukt irriterad man kan bli på alla tv-program och serier som visas. Samt på hur idiotiskt vissa människor beter sig och hur man står ut! Påminn mig om det!

Dagens insikt

..Eller snarare gårdagens, eller kanske till och med förrgårdagens? Hursomhelst. Jag har tidigare sagt att jag är en ko, mest på grund av mina fyra magar. Alltså, för er som inte förstår så blir jag inte mätt längre, min mage har missuppfattat det där. Måste ha växlat om mättnatskänslor till hungerkänslor eller något för ju mer jag äter desto mer mat behöver jag! En dag i Umeå försökte jag såklart att äta mig mätt i alla fall, men det gick som det gick. När Lisa till slut tvingade mig från bordet kunde jag inte riktigt stå upp längre och hade för att vara rätt så exakt detta i magen:

1 ½ stor gröttallrik
5 Mjuka mackor med diverse pålägg
1 ägg
4 Hårdmackor med diverse pålägg
1 stort glas juice
1 ännu större kopp med te
2 ½ Riskaka

Vad var det mer? Kommer inte ihåg, var som sagt ett tag sedan nu, men jag lär väl uppdatera när jag kommer på det! Hursomhelst fick min syster i princip dra mig från köksbordet den morgonen, ändå hann jag få med mig ännu en riskaka i farten. Jag var hungrig igen innan jag kommit fram till Lisas rum igen (som fö ligger typ 5 meter från köket)

Så. Där har vi förklaringen på varför jag är en ko, eller egentligen inte så jag kan dra den också. Såhär är det, jag börjar äta sen blir jag mätt (i första magen), men äter jag så mycket som en enda tugga för mycket ja då hamnar den i min "nästa mage" och jag blir hungrig i den istället. För att inte gå hungrig måste jag alltså äta ännu mer, tills även denna mage blivit fylld, men akta mig ordentligt på vägen så att jag inte äter för mycket denna gång också, för då blir jag hungrig igen. Ja, så brukar jag förklara fenomenet i alla fall. Låter som enkelt att säga att jag är en ko bara, folk brukar fatta efter ett tag.

Det här var ju inte alls vad jag tänkt säga, igen. Jag har för mycket tjafs på hjärnan för att jag ska få ut något vettigt alls verkar det som. Skärpning Stina! However, som Peter så vackert sa mig när vi var på väg ner till tvättstugan häromdagen (och jag såklart lyckas klämma foten i en dörr, gå in i en vägg barasådär samt snubbla diverse gånger)
"Min lilla kalv!" Ah, och sedär! Jag har ju inte ens blivit en ko än, jag har inte kommit mig fram till ko-stadiet. Jag är ju fortfarande på kalvnivå, på väg med stapplande kalvsteg till ko-livet! Det är vad jag har att se fram emot!

Ja, jag har inte så mycket mer att säga om just det här eller något alls för den delen. Ni får för övring ursäkta min tråkighet, jag vet att jag aldrig lägger ut bilder här. Kan bero på att jag inte har den blekaste hur man gör och inte har orkat ta tag i det än, eller kanske för att jag inte tar så mycket kort och att det känns lite knäppt att börja lägga upp Peters kort bara sådär. Eller för inget utav det, utan att jag bara är på tok för lat för att komma till skott med något. Adjöken adjö!

Sammanfattning:
Läs inte det här, det är bara skit ändå. Det handlar om att jag är en ko.

Jahaja

Jag har inte mycket att säga egentligen. Kanske att jag är sjukt kak-mätt? Ännu mer matte-less? Mest whatever-less.
Läser bok och är trött och försöker lösa livets mysterier. Det går sådär. Kommer som fram till olika saker vareviga dag vilket är lite irriterande och massor jobbigt. Hur ska man någonsin kunna veta något när man aldrig kan bestämma sig? Mina åsikter kommer aldrig att räknas ändå.

Några punkter har jag bockat av åtminstone! Både födelsedagskort och present till min arma moder på hennes 49e födelsedag bland annat. Sen en hel del matte, scones, jordnötssmör och inte att förglömma chokladkakorna. Läste klart min sega bok och har börjat med tantsnusk, får duga tills vidare tänkte jag.
Så, ännu ett tråkigt inlägg à la Stina men sånt får man räkna med en 0144 en onsdagsnatt/torsdagsmorgon! (Vilket av det som nu gäller)

Jag tänkte sova nu, adjöken adjö