Dagens insikt

..Eller snarare gårdagens, eller kanske till och med förrgårdagens? Hursomhelst. Jag har tidigare sagt att jag är en ko, mest på grund av mina fyra magar. Alltså, för er som inte förstår så blir jag inte mätt längre, min mage har missuppfattat det där. Måste ha växlat om mättnatskänslor till hungerkänslor eller något för ju mer jag äter desto mer mat behöver jag! En dag i Umeå försökte jag såklart att äta mig mätt i alla fall, men det gick som det gick. När Lisa till slut tvingade mig från bordet kunde jag inte riktigt stå upp längre och hade för att vara rätt så exakt detta i magen:

1 ½ stor gröttallrik
5 Mjuka mackor med diverse pålägg
1 ägg
4 Hårdmackor med diverse pålägg
1 stort glas juice
1 ännu större kopp med te
2 ½ Riskaka

Vad var det mer? Kommer inte ihåg, var som sagt ett tag sedan nu, men jag lär väl uppdatera när jag kommer på det! Hursomhelst fick min syster i princip dra mig från köksbordet den morgonen, ändå hann jag få med mig ännu en riskaka i farten. Jag var hungrig igen innan jag kommit fram till Lisas rum igen (som fö ligger typ 5 meter från köket)

Så. Där har vi förklaringen på varför jag är en ko, eller egentligen inte så jag kan dra den också. Såhär är det, jag börjar äta sen blir jag mätt (i första magen), men äter jag så mycket som en enda tugga för mycket ja då hamnar den i min "nästa mage" och jag blir hungrig i den istället. För att inte gå hungrig måste jag alltså äta ännu mer, tills även denna mage blivit fylld, men akta mig ordentligt på vägen så att jag inte äter för mycket denna gång också, för då blir jag hungrig igen. Ja, så brukar jag förklara fenomenet i alla fall. Låter som enkelt att säga att jag är en ko bara, folk brukar fatta efter ett tag.

Det här var ju inte alls vad jag tänkt säga, igen. Jag har för mycket tjafs på hjärnan för att jag ska få ut något vettigt alls verkar det som. Skärpning Stina! However, som Peter så vackert sa mig när vi var på väg ner till tvättstugan häromdagen (och jag såklart lyckas klämma foten i en dörr, gå in i en vägg barasådär samt snubbla diverse gånger)
"Min lilla kalv!" Ah, och sedär! Jag har ju inte ens blivit en ko än, jag har inte kommit mig fram till ko-stadiet. Jag är ju fortfarande på kalvnivå, på väg med stapplande kalvsteg till ko-livet! Det är vad jag har att se fram emot!

Ja, jag har inte så mycket mer att säga om just det här eller något alls för den delen. Ni får för övring ursäkta min tråkighet, jag vet att jag aldrig lägger ut bilder här. Kan bero på att jag inte har den blekaste hur man gör och inte har orkat ta tag i det än, eller kanske för att jag inte tar så mycket kort och att det känns lite knäppt att börja lägga upp Peters kort bara sådär. Eller för inget utav det, utan att jag bara är på tok för lat för att komma till skott med något. Adjöken adjö!

Sammanfattning:
Läs inte det här, det är bara skit ändå. Det handlar om att jag är en ko.