Konsten att packa rätt/lätt?

Så, nu har jag äntligen fått igen min resväska, tro det eller ej! Lyckades till och med få ner massor av saker som jag var övertygad om att de inte skulle rymmas också, not bad at all. Nu är det bara hålla tummarna för att de som tar emot väskorna på flygplatsen är snälla med mig, för den där saken lär väga en bra bit över 20 kg. Det underlättar nog inte heller att mitt handbagage både är större och väger mer än tillåtet. Nej, det är helt sjukt vad grejer man har alltså, var är världen påväg egentligen?

Åter till Sveriges framsida

Sista dagarna hemhemma och jag har så smått insett att jag snart försvinner från denna värld igen. Tillbaka till billig och snabblagad studentmat, små utrymmen och studerande. Så, jag tog tag i mig själv och bestämde mig för att utnyttja varenda liten sekund av gratismat och stort kök! Igår gjorde jag paella till middag (satan vad paella är gott!), idag smällde jag i mig kanske fem våfflor och imorgon ska jag äta majs! Okej, majs kanske inte är sådär jätteavancerat eller jättedyrt, men jag gillar faktiskt majs. Åh, vad jag gillar majs!

Det där kanske någon förstår, eller så gör ingen men det gör inget. Jag har lika roligt åt det själv ändå.
---

Till något annat! Jag var på bio igår med de av mina flickor som fortfarande är kvar i stan och det blev (som vanligt?) en lagomt förvirrad kväll. Cecilia lyckades tagga mig för fest, men efter bion hann tagget försvinna i takt med att jag glömt vinöppnade samt så smått började förstå att det enda stället som är öppet i Piteå nuförtiden är detdärställetmangickutpåinnanmanfyllde18. Ni fattar? Nähä, men det är ett sånt där ställe som det verkligen, verkligen känns jättekonstigt att gå till, så det blev inget av det. Med andra ord har mitt partajande gått bokstavligen åt skogen denna jul. Tråkigt.
- Men! Två av 2008 års hittills bästa kommentarer kläckdes igår:

1: Emilia: "Jag är så extatisk!" Detta är egentligen mest roligt på grund av det faktum att jag och Cecilia skrattade åt henne i sisådär en kvart för att det inte finns något som heter extatisk och eftersom Emilia egentligen menade exalterad, tyckte vi. Ja, förutom det faktum att det faktiskt finns något som heter extatisk och vi bara var för trötta för att tänka. Så går det.

2: "I hans trekvartingsvärld kanske det snöar!" sa Cecilia från baksätet. Det här har jag inte ens tänkt förklara, men roligt var det när hon insåg att hon pratade om två kvartingar för mycket.

Nu tycker ni att jag är skittråkig men det skiter jag i.

Ciao!

Min hemstad

Nu måste jag säga något om Piteå. Inte utav någon speciell anledning egentligen, bara för att det är staden jag bott i precis hela mitt liv, fram till att jag flyttade härifrån. Ja, en massa år har jag tillbringat i stan och ärligt talat är jag glad över det! Piteå har varit ett skitfint ställe att växa upp på, fast hela livet skulle jag nog aldrig klara här i min lilla stad hur mycket jag än gillar den.

Kuriosa: Piteå kommun har 40 961 invånare fördelat på 14 tätorter och 18 småorter. Största tätorten är Piteå med en folkmängd på 22 650 invånare. Inte illa va? Vi har 10 mil från polcirkeln, tre timmars gratis bilparkering, landets första gågata, Sveriges näst största fotbollsturnering, (ofta) flest soltimmar i Sverige(!!), världens nordligaste 36-håls golfbana och varje år en inflyttarfest för nya Pitebor. Ska jag fortsätta? Satan vilken reklam det här blev. Jag kommer från Öjebyn, en stadsdel i Piteå, och vi har världens enda Paltzeria. Yes, they keep on comin!

Det finns faktiskt fördelar med stan. Exempelvis är jag, genom att ha bott häruppe, en av få i min nyfunna bekantskapskrets som faktiskt varit ovanför Stockholm (som för övrigt INTE ligger i mitten av Sverige). Creepy. Sen ska jag innan jag börjar faktiskt påpeka att Piteå faktiskt inte är så litet som alla verkar tro. Sådeså. Större än Blekinge län om ni ville veta. (Thank you google)

--
Piteå är stället där man säger "Nu flyttar vi in till stan!" och så gör man det. Sen tar det likförbannat 30 minuter att gå in till stan från ens nya hem.

Piteå är stället där man säger "Jag ska ut i helgen!" och får svaret "Åh, vad roligt! Då ses vi ju!", för det finns bara ett ställe i taget att gå ut på. - Vilket många gånger bara är positivt!

Vi hade en pub, Karls källa, men den stängde. Lyckligtvis öppnades den igen, dock med annat namn, Kalles.

Det är staden där det står i lokaltidningen att "prata med någon anställd på tidningen när ni ser dem på stan om ni har några tips på förändringar!" .. och ingen är förvånad, för alla vet vilka som jobbar på vår kära lokaltidning.

Piteå är staden som bygger en till galleria. Dvs, de snor hälften av affärerna i den första och lämnar den halvtom. Nåja, nu har vi i alla fall två.

Det är stället där den bästa sushin finns på Kvantum. Där den enda sushin finns på Kvantum.

Piteå har en bio, Bio3an, för vi har inte SF. Det ska Piteåborna vara glada över, ty den var nära att bli nedlagt.

Piteå fick ett McDonald's för några år sedan! Det gick i konkurs nu i höstas som, om jag inte minns galet, andra restaurangen ever.

När piteåbor ska åka flyg måste vi till Luleå. Det är centrum. Dit åker piteåbor för att shoppa också. (Nåja, i Luleå finns faktiskt både flyg och minst två sushiställen)

När piteåbor ska åka tåg så måste de åka till Älvsbyn - ett ställe som är ännu mindre än piteå.

Vi har tre stycken busslinjer i stan. Förut hade vi fyra. (Linje 1, linje 2, linje 3 och linje 4.) Jag brukade åka 2an. Fast nu kanske jag ljuger för jag vet inte hur det ligger till nuförtiden förutom att det på en buss står "citylinjen" och att bussarna numer heter typ 44, vilket bara det är skitskumt eftersom det, vad jag vet, inte finns mer än tre linjer?)

Update: Piteå är stället där man säger till sina vänner "Jag var på stan idag" och får svaret:
"Va!? Det var ju jag också?" Förvånad över att man inte sprungit på varandra.
--


Nu orkar jag inte räkna saker mer, någon annan som har nåt fint med Piteå på lager? Kan dra lite kuriosa bara, om mig själv! En gång var jag ute och körde bil, ni vet en sån där "samlatankarnatur"? Min plan var att köra ut ur piteå. Jag hittade inte.

Ps1. Den sista punkten säger mer om mitt lokalsinne än om Piteå.

Ps2. För att ytterligare sänka mig själv kan jag passa på att berätta om den gången jag skulle till en vän som bodde på kvarteret brevid mig. I 17 år hade hon bott på kvarteret brevid mig.
Hennes kvarter tappade jag bort mig på.

Applause please.

Sjukt irriterande

Saker drabbar alltid mig alltså. Typiskt. Alltid typiskt! Känns som stinas ledord nowadays. Vad som är så typiskt denna gång är att jag var förutseende nog att beställa mig en resväska nu när jag var hemma. Beställde innan nyår, men då blev det nå tjosan med beställningen som inte tyckte att jag bodde på rätt postnummer och jag mailade därför min order. Här kommer det typiska in, för detta gjorde att allt blev försenat en bit vilket i sin tur gjorde att när jag idag fick min väska och såklart upptäckte att väskan de skickat var fel, så var det alldeles på tok för sent att göra något åt det. Nu måste jag pussla ihop alla mina packningar (vilket jag i och för sig hade fått göra i alla fall nu när jag tänker efter?) och får hämta hälften av grejerna hos systrami på min Uppsalatrip nästnästa helg (och ja, det innebär att jag skippar Åre denna gång. Tråkigt..) Ehm. Onödigt vetande.

Jag shoppade idag! Det var en rolig sak. Alltid roligt att shoppa loss med far min, man kommer alltid hem med massa spännande saker då. Allt från skrivare, extern hårddisk och diverse kablar till pärmar och en häftapparat fick jag med mig idag och insåg rätt fort hur urbota dum jag varit. Nu ska man frakta all skit ner till Göteborg också. Schtor suck..

Liten update

Så typiskt. Gå och bli sjuk och inte hinna träffa alla man känner innan de åker tillbaka till varsitt ingenmansland. Ingenstinaland. Jag ogillar starkt detta influensavirus, det är onödigt.

Jag är lite negativ idag känner jag. Sitter och sneglar lite på mina matteböcker som ligger sisådär 40 cm till höger om mig på bordet. Lagom avstånd? Det borde vara det, men som det ser ut nu så borde jag öppna dem så jag slipper begrava mig själv i dem nästa vecka, usch. Känns dock inte särskilt motiverande när man fortfarande har en sisådär 38 graders feber och mest sitter flåsandes som en flodhäst. Helt sjukt hur all energi bara försvunnit! Några steg uppför trappan och jag sitter och stirrar in i väggen (datorn?) i tio minuter av ren utmattning. Trodde som inte på riktigt att man kan bli såhär.

Nej! Jag ser på världen från den ljusa sidan ändå! (nog för att solen hann gå ner innan jag ens stigit upp? Aja.) Jag håller på bli frisk i alla fall. Sådeså. Sen gjorde Charlotte Kalla världens lopp igår, det stärkte mitt tungjobbande hjärta. Och själ.

.. Eller så går vi in på normala saker. Jag har haft sjukt konstiga drömmar på senaste, men det var oviktigt. Vill ni se hur fina jag och mina vänner var på nyår? Lookie!



F.v. Jag, Emilia, Cecilia och Malin.
Vi är vackra som få.


BONUSBILD!
Eftersom vi var på en bautafest så hade vi ett mininyår på lördagen.



Fint! Jag tycker särskilt om Hannas mördarmin där i mitten. Hon ser inte alltid ut sådär, promise. I själva verket är hon världens snällaste människa, det syns bara inte alltid..
.. Eller så är hon verkligen sådär elak? Och så bussar jag henne på er om ni är elaka.

Gott nytt år!

Ja, det var på tiden. Idag är det den 1a januari 2008. Det har alltså gått ett helt år sedan .. förra året. Logik, någon?

Årets nyårslöften då? Jag brukar vara så dålig på de där, men Malin har ju som nästan tvingat fram löften ur mig så det är väl bara börja spotta. Så. Förutom Malins påkom (som vi håller hemligt tills vidare) så har jag lovat mig själv att aldrig mer bli trampad på. För ett och ett halvt år sedan gjorde jag ett sjukt felval i livet vilket tog mig till en punkt dit jag aldrig ville eller trodde jag skulle komma. För ett halvår sedan tog jag tag i mig själv och hoppade in på vad som ser ut att vara rätt spår igen. Känns sjukt bra faktiskt! Sen ska jag som vanligt sluta äta massa skit hela tiden. Övertyga människor om att faktiskt inte bara är oseriös utan att jag faktiskt är seriös för det mesta, även om jag uppenbarligen inte visar det så bra(?). Försöka vara en allmänt god människa borde väl vara ett bra löfte också? Tänka på andra, ja, det är en bra sak.

Så vad har hänt i år då? Nej, nu ångrar jag mig, det har jag inte ens tänkt gå in på. Jag ska ha skitkul detta år istället! Det är mitt mission från och med nu. Det, och så vara duktig i skolan. Har hört det är en bra sak också..

Jo! En sak till. Stinas tips of the year är att alltid lita på IMDB. De vet vad de snackar om. Vet inte riktigt hur det gick till men plötsligt fann jag mig själv framför I know who killed me, en fullkomligt skitkass rulle med Lindsey Lohan (vilket bara det borde ha frambringat blinkande varningsskyltar tycker man). IMDB säger 4.5, jag säger det är snällt.
Se den inte.