Ludd, ludd och ludd.. - en ensam dag

Säg mig, är det inte så att luddiga tröjor ska sluta ludda när man tvättar dem? Det har jag för mig. Det är fel. Tokjävla fel faktiskt! Jag fick en kofta av min kära mor när jag var hemhemma häromsistens och den var fin så jag använde den. (Annat hade ju varit dumt.) Men så blev den såklart smutsig och jag slängde den i tvätten. Imorse kom jag på att jag skulle använda tröjan igen så jag satte på mig den och gick ut genom dörren. Förstår ni vilken chock jag fick när jag kom till skolan och halva koftan hade luddat fast sig på tröjan under?! Seriöst, halva dess volym måste ha försvunnit på de tio minuterna det tar att gå mellan mig och skolan. Sick. Folk med mörka kläder har inte vågat röra mig på hela dagen av rädsla för att bli nedluddade (vilket i sig var en jävla miss då vi fick stå och vänta 45 minuter utanför ett namnsdagskalas = snorkallt..). Nu tror ni säkert att jag överdriver här, men det gör jag faktiskt inte! Det har flugit ludd om mig hela dagen. ... . Åh, tror inte inte att jag överdriver så lär ni ju tycka jag är knäpp i alla fall. Jag har ändå lyckats klämma in 22 rader i det här inlägget som bara handlar om ludd..

Bra jobbat Stina. Igen.