Sveriges framsida, eller hur var det nu?

Jag kom på en massa smarta saker idag på flygplanet, men nu har jag såklart glömt bort allihop. Typiskt. Eller kanske inte så typiskt ändå, då det är stor chans att de där "smarta sakerna" är lika smarta som när man har drömt något smart ni vet, och när man kommer på vad det är så är det i själva verket mest bara dumt? Fast sånt kanske bara händer mig..

En sak som jag insåg under resan var i alla fall hur mycket jag gillar turbulens, det är som så härligt sövande på något sätt. Ingenting jag önskar ändå, då jag vet hur jobbigt det kan vara för den som är flygrädd. Jag har aldrig varit rädd för att flyga vilket jag är rätt nöjd över, med tanke på att jag tycker faskligt mycket om att resa och tåg går alldeles för sakta. Hursomhelst. Största anledningen till min icke-flygrädsla är nog att jag insett att det inte spelar någon roll, för om man störtar så dör man ju ändå. Varför oroa sig? Åker man med en galen mänska i en bil däremot.Det finns ju alltid en chans att man överlever en krock med ordentliga skador för livet (bummer), men kör man flygplanet i en bergvägg är man fan körd, alltså ingen idé att oroa sig. Logik någon?

Tyvärr insåg jag någonstans på vägen att denna tanke faktiskt säger emot min andra övertygelse i livet - Att sannolikheter inte existerar.
Eller visst, det gör de väl, men det är ändå bara skitsnack. Jag ser det såhär; det finns två möjliga scenarion, antingen störtar vi eller så gör vi det inte. Flygplan störtar inte särskilt ofta, men möjligheten finns att vi faktiskt skulle göra det. Det är absolut inte större chans att det där planet i holabandola skulle störta än att mitt skulle göra det, ändå skedde det. Nu pratar vi om slumpen. Bl, bla, bla och allt detta ordbajs har lett mig till slutsatsen att det alltid är 50% chans att något ska hända. Eller inte hända. Där ser ni! Två alternativ. Spelar ingen roll att sannolikheten säger att det är en chans på miljarden, hur vet jag att jag inte sitter i det där miljardonde planet?! 50% chans (risk?) att mitt plan störtar, och det har inte hänt än.

Jag ser mig själv som jävligt lyckligt lottad.

---
Nog om detta. Jag har faktiskt flyttat till Göteborg idag, kan ju vara värt att nämna. Eller tja, flyttat och flyttat, bor på hotell inatt och imorgon ska jag flytta hem till Peters mammas moster men förhoppningsvis får jag en egen bostad snart. Vill inte tära på Anna-greta och Ingemar längre än jag måste. Hursomhelst var planen att återuppta mina studier här. Har gått ifrån ekonomiplanerna och bestämt mig för att läsa Väg- och vatten, det blir nog bra. Jag är ju nörd. :)

Nej, nu ska jag och pappsen ta oss ut och käka någonstans, sedan in till stan och Göteborgs Kulturkalas. Anna Ternheim 22:45, sounds like a plan!