Ungefär precis allt som hänt

Den 19e augusti 2007 , då skrev jag senast något på det här stället. Nej Stina, det är faktiskt rent dåligt! Det är med andra ord mer än två månader sedan jag uppdaterade resten av världen om vad som hänt i mitt liv och ändå har det hänt så mycket mer än någonsin tidigare på så kort tid. (Nu ljög jag, men det lät så dåligt att dra till med en "nästan någonsin tidigare" eller "7e mest händelserika tiden i mitt liv!". Ni fattar, ni förlåter mig, vi går vidare..)
Hursomhelst. Kanske just för att jag haft så mycket att göra som jag inte uppdaterat här? Kanske har hänt så mycket att jag inte kunnat välja vad jag ska pränta ner? Kanske har hänt så små och meningslösa saker att jag inte vågat skriva om dem för då skulle ni få för er att jag är skittrist? Nä, jag vet inte faktiskt. Har nog mest saknat inspiration.

Nu ska jag berätta lite vad som hänt sedan sist, bara för att det är så man ska göra när man åter träffar på en gammal vän man inte sett på 2 månader. Man uppdaterar helt enkelt!
Så. 9 veckor alltså.
Vecka 1-5 var det nollning. Varje dag nollning, varje kväll nollning. Chalmers hela dagen och hela natten lång. Jag har hunnit missa spårvagnar och hunnit hoppa på fel spårvagnar och hunnit åka med fel spårvagnar genom okända marker i sisådär en kvart innan jag insett att jag är fel . Jag har hunnit ta taxi tillbaka från de okända markerna.
Jag har hunnit skaffa mig massor med fina vänner, ännu fler klasskamrater än vänner faktiskt också. Jag har hajkat och gasquat, druckit öl och druckit mer öl. Jag har klätt ut mig till Somaliens flaggstång, blondin (ja, jag är blond) 80-talspowerpuffpingla, raggare och något i stil med en chalmerist. Sen har jag gjort matte och tittat på byggnader, diskuterat byggnader. Insett de enorma likheter som finns mellan psykiatriska kliniker och chalmers (skrämmande?!). Och såsådär cirkaungefär en miljard andra saker.
Efter vecka 5 ska jag nog inte uttala mig riktigt om vad som hände under de två veckor som följde, för det har jag faktiskt inte den blekaste om? Gick omkring i en dimma där på skolan och ute bland allmänheten. Totalt oförmögen att svara på tilltal och att göra annat än gå fel och ha fel. (Till er som känner mig; alla kommentarer i stil med "som vanligt då?" kan vi skita i va? För de som inte känner mig kan vi väl låtsas att jag är duktig egentligen? .. Schysst!)
Vecka 8 och fram till nu har väl mest handlat om att ta igen sig efter den där dimman. Uppdatera sig om vad som händer i världen och bland vänner och familj. Börjat studera så smått också då både inlämning och tenta närmar sig fort, fortare, fortast.

Yepp. Så sammanfattningsvis - nu är jag Göteborgare. Jag ska bara hitta någonstans att bo också och kanske något i stil med ett lokalsinne. Känner att det skulle kunna komma väl till hands på det här stället. Nu ska jag återgå till mina matteböcker! Tjing tjong

Ps. Den första som skickar mig ett äkta brev när jag fått min egen stans att bo ska få en kaka. Jag lovar att den personen får en kaka. Den får kakan så fort den kommer och hälsar på mig och mitt egna lilla hem för första gången.